Jaha, gott folk. Vad har hänt sen senast?
Jag har tagit körkort. Jag har gått på lov. Jag har sett min pojkvän ta studenten. Jag har börjat jobba riktigt igen. Jag föll för grupptrycket och skaffade mig en så kallad Iphone4. Och så vidare... :)

Iallafall, den överskattade midsommaren som i år blev riktigt bra, är över. Traditionerna visade upp sig, ja, ni vet det där med midsommarstång, kransar, lekar och ja, rubbet. Tackar släkten och därefter bröderna Johansson för dessa trevliga tillställningar. Nu är det tillbaka till det vanliga igen. Eller tja, sommarlov har jag ju!

"Jag tänker inte påstå att jag är tillbaka igen. Det krävs lite mer för det. Jag tänker heller inte klaga på vädret trots att det bara var fint i tre dagar. Typ. Jag tänker bara invänta kvällens sällskap, Jenny och Jennie. Dags att ta tag i projektarbetet. Men det blir nog inte speciellt jobbigt idag. Tacos är fruktansvärt gott och chips, läsk och ja onyttigheter i allmänhet är inhandlat för att göra kvällen till top notch. Eller ja, pricken över i:et som vissa skulle säga. Ha en bra kväll people!"

/Sofia

Midsommar tvåtusenelva var en trevlig tillställning.

Tio minusgrader och snö. Fruktansvärt långt ifrån min önsketanke om sommar och minst 25 grader. Brunbrända ben och grillkvällar. En kall cola och en piggelin.... Halva lovet förstört av maginfluensa, min absoluta favorit.. Och plugg som borde göras. Men trots det hörrni så låter jag längtan efter vår och sommar sprudla. Vintern är ändå snart över. Plugget tänker jag inte bry mig om, för jag har lov. Och influensan är borta, bara lite bieffekter kvar, men det går över på ett kick. För ikväll ska jag vända om totalt. Äntligen börjar mitt lov på riktigt!


foto: madeleine mellström
Well, somewhere among the road, I got my inspiration back.

Nehe kanske är dags att köra igång med bloggandet igen? Har iallafall haft några underbara dagar i Götet tillsammans med min pojkvän och två tossiga vänner! Kul var det iallafall. Fantastiskt hotell, härligt sällskap, shopping och god mat. Kan inte bli så mycket bättre! Men nu är det back to the reality igen.. Fast kan inte klaga. Började veckan riktigt bra med bra resultat på ekonomiprovet och tre månader tillsammans med Petter. :)


you rock my world

Väskan är snart färdigpackad. Alltid bra att vara i tid ;) Ser ut som att jag tagit med lite för mycket, men äsch. Snart är det jobb i några timmar, efter det åker jag till lilla mormor för lite mat. Gott! &ikväll åker jag till pojken för imorgon åker vi till Göteboooooorg! Hotellet ser inte helt fel ut alltså! Detta kommer bli grymt bra! Puss

Det är den 21a oktober år 2010 och det är snö i nybro....? Personligen hatar jag snö, så ja, har väl inte så mycket positivt att säga direkt. Inte min grej alltså! Men ja, nu när den ändå är här så hoppas vi väl på att dagarna till julafton går fort. Julen är iallafall mysig :) Men innan det är dags att plocka fram julgranen, baka lussekatter och köpa julklappar så ligger det en fet hög med böcker framför mig, men som sagt. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!


har verkligen inga nya bilder överhuvudtaget. så får väl bli en nyare bild på favoriten då, idag igen. och samma bild för 654651545e gången. :)
ska försöka fixa fram lite nya bilder i helgen, behövs verkligen...

Har du någonsin känt käslan av att ditt liv är perfekt? Att du inte vill ändra på något, att din högsta önskan är att få leva så föralltid? Det har jag. Så känner jag, just precis nu. Det är precis som att leva i en dröm, som en saga med lyckligt slut. Det är såhär jag vill ha det. Känslan av att ha någon som jag vet älskar mig för den jag är. Någon som får mig att vilja leverera det bästa inom mig, våga fälla ut vingarna och tro på att jag klarar det. Ni vet, dendär tryggheten, detdär lilla extra, det känner jag, allt tack vare honom. Han höjer mig till skyarna, sprider glädje och väcker en helt ny känsla inom mig. Troligtvis något jag aldrig känt innan. Jag älskar verkligen honom, inte bara för vem han är, utan för den jag blir när jag är med honom. Min inställning och mina nedvärderade tankar förändras. Han får mig att sätta upp mål, att vilja nå framgång. Inte bara genom prestationer i sig, utan även som person. Han får mig att vilja bli som honom, tänka som honom och leverera som honom. Det får mig att bli stolt över mig själv och framför allt över honom. Det är just det som gör honom så värdefull. Det är mäktigt att kunna dela med sig av sina kunskaper, sina förmågor och sin värdighet utan att vara kaxig över det. Och dessutom få fram det bästa ur mig. Istället för att leta fel för att själv låta bättre så tar han fram mina bästa sidor. På så sätt vinner vi båda, tror jag. Det är en lösning man alltid kommer att vinna på i längden, enligt mig. Det tror jag han har förstått. Förstår ni nu varför jag har honom som min förebild? Jag hoppas det iallafall. 
Jag har lärt mig att vara rädd om det värdefulla jag har. Att aldrig ta någon förgivet, och det tar jag med mig. Det är nog något som är viktigt för att detdär lilla extra ska finnas kvar. Och tro mig, han är någon jag inte vill förlora. Någon som förtjänar det bästa av det bästa. Just därför håller jag i honom närmare och hårdare än någonsin. Det hoppas jag han känner. 


Jag älskar dig, Petter. ♥